Back تلفاز فضائي Arabic تلفزيون ستالايت ARZ Televisión per satélite AST Сателитна телевизия Bulgarian স্যাটেলাইট টেলিভিশন Bengali/Bangla Satelitska televizija BS Televisió per satèl·lit Catalan دیشی مانگی دەستکردی CKB Satelitní televize Czech Satellit-tv Danish
Satellit-TV är TV-sändningar där en artificiell satellit används för att sända TV-program, antingen direkt till den enskilda TV-tittaren (DTH – ”direct to home”), eller för vidaresändning i ett kabel-tv-nät eller i ett mindre centralantennsystem.
De satelliter som används för TV-överföring är antingen geostationära, det vill säga de rör sig i en geostationär bana och befinner sig alltid ovanför samma punkt på jorden, eller så rör de sig i en mycket oval bana.
Sändningen sker genom att en signal skickas från en länkstation på jorden, med hjälp av en parabolantenn, till en satellit. Denna signalväg kallas för upplänk. Parabolantennen är riktad mot en speciell satellit och signalen skickas med en specifik frekvens för att tas emot av en transponder inställd på denna frekvens på satelliten. Transpondern skickar sedan tillbaka signalen till jorden men på en annan frekvens för att inte störa mottagandet av den inkommande signalen. Denna signalväg kallas för nedlänk. Förutom frekvensen är position, geografiskt område och polarisation även av stor vikt vid satellitsändningar.
Vid upplänkning av digitala signaler behöver länkstationen annan utrustning än vid upplänkning av analoga signaler, men själva satelliten klarar utan ombyggnation att ta emot båda delarna.
En satellit kan ha upp till 32 transpondrar för Ku-bandet (10,70–12,75 GHz) och upp till 24 transpondrar för en satellit med enbart C-bandet (3,70–4,20 GHz). Fler transpondrar än så kan förekomma på satelliter som klarar båda banden. En transponder kan sända 6–10 digitala programkanaler samtidigt. För att sända analoga programkanaler krävs vanligtvis en transponder per kanal.
De analoga sändningar som sker via satellit sänds vanligtvis manipulerat eller omanipulerat (scrambled/unscrambled krypteringssystem) i standarderna PAL, SECAM eller NTSC.
Om signaler sänds digitaliserat eller multiplext används vanligtvis QPSK. Digital-TV baseras ofta på öppna standarder såsom MPEG och DVB-S.
De HDTV-sändningar som sänds i USA kan inte ses i Europa, bland annat på grund av att satelliterna är geostationära och därför bara når över den amerikanska kontinenten.