Smycke

Smycken är dekorationer som bärs för att utsmycka sig, såsom broscher, fingerringar, halsband, örhängen, armringar och armband. Smycken kan bäras direkt på kroppen eller på kläder. Ädelmetaller och ädelstenar förekommer traditionellt i smycken, men även andra bestående material, dock inte förgängliga prydnader som exempelvis levande blommor. Det är en av de äldsta artefakter som arkeologer kan hitta – det äldsta smycke man känner till är 100 000-åriga pärlor tillverkade av nätsnäcka.^[1] Smyckesformer varierar mellan kulturer men är mycket långlivade; de i de europeiska kulturerna vanligaste smyckena som nämns ovan har funnits sedan forntiden, medan andra smycken för näsan eller ankeln som förekommer traditionellt i andra kulturer är mindre vanliga. Historiskt sett har Asien haft mest påverkan på smyckesdesign och stil.

Smycken kan tillverkas av en rad olika material. Ädelstenar, halvädelstenar och liknande material som bärnsten och korall, ädelmetaller, pärlor och snäckor används ofta, och emalj har varit viktigt. I de flesta kulturer uppfattas smycken som statussymboler på grund av materialets värde, smyckets hantverk och för smyckets eventuella betydelseladdade symbolik. Nära nog alla kroppsdelar finns smycken till, från hårsmycken till tåringar och till och med könsorganen. Hur man smyckar sig skiljer sig mellan könen, mellan barn och äldre och mellan kulturer, men genomgående har vuxna kvinnor världen över alltid varit de som smyckat sig mest; i det moderna Europa är mängden smycken som vuxna män bär förhållandevis blygsam också jämfört med män i andra kulturer och i andra historiska tider. Smycken som i västvärlden främst burits av män av tradition är signetringar, manschettknappar och slipsklämma.