Stockholms stadshus

	Stockholms stadshus
	Stadshus
	Stockholms stadshus och Mälardrottningen i Gyllene salen
Land	Sverige
Region	Svealand
Kommun	Stockholm
Ort	Stockholm
Adress	Hantverkargatan 1
Arkitekt	Ragnar Östberg
Konstruktör	Henrik Kreüger
Byggherre	Stockholms stad
Ägare	Stockholms kommun
Färdigställande	1923
Arkitektonisk stil	Nationalromantiken
Konstruktion	Huvudsakligen murtegel,; grundläggning med pålning.
Byggnadsmaterial	Murtegel med format; 270×130×95 mm.
GeoNames	6944470
	Planritning våning 1 trappa

Den här artikeln handlar om byggnaden. För den politiska verksamheten, se Politik i Stockholms kommun.

Ej att förväxla med Stockholms Stadshus AB.

Stockholms stadshus är beläget på den gamla eldkvarnstomten vid Hantverkargatan 1 på Kungsholmen i Stockholms innerstad. Stockholms stadsfullmäktige beslöt 1908 att låta uppföra ett kommunalhus med festvåning på tomten mot Mälaren, sedan ett tidigare förslag om ett nytt rådhus med rådhusrätt inte blivit av. Arkitekt Ragnar Östberg fick uppdraget att rita den påkostade byggnaden. Det krävdes 15 år att fullborda byggnadsverket, som invigdes midsommaraftonen den 23 juni 1923, som räknades som fyrasekelsminnet av Gustav Vasas intåg i Stockholm, en årsdag som i själva verket inföll den 4 juli 1923.^[1]

Ragnar Östberg lär ha inspirerats av Dogepalatsets volym och arkader mot vattnet samt Markuskyrkans kampanil, båda belägna i Venedig. Stadshusets yttre och inre bär även influenser av bland annat italiensk renässans, nordisk gotik och islamisk konst, som Östberg förenade till en alldeles egen stil, där även det specialtillverkade, mörkröda murteglet spelade en viktig roll. Drygt en miljon handslagna och knappt sju miljoner maskinslagna tegelstenar användes för att färdigställa arkitektens skapelse. Stadshusbygget har kallats "den sista 'riktiga' byggnadshyttan i Sverige" och räknas som ett av landets främsta byggnadsverk i den nationalromantiska stilen. Med sitt 106 meter höga torn är det även ett känt landmärke i Stockholm.

Bland dess mest kända salar märks Blå hallen, Gyllene salen och Prinsens galleri. För den konstnärliga utsmyckningen engagerades en lång rad konstnärer och formgivare, bland dem bröderna Aron och Gustaf Sandberg, Carl Eldh, Christian Eriksson, prins Eugén, Axel Törneman, Einar Forseth, Axel Wallert och Carl Malmsten. Stockholms stadshus blev Östbergs mästerverk och efter invigningen mottogs byggnaden med ovationer av allmänheten och Östbergs arkitektkollegor, men det förekom även kritik att husets arkitektur var omodern.

Stockholms stadshus är säte för Stockholms kommuns förvaltning och ledning; det är här Stockholms kommunfullmäktige sammanträder och borgarråden arbetar. Stockholms stadshus har blivit känt bland annat genom dess användning som inramning för de årligen återkommande Nobelfestligheterna.

^ Gustav Vasas intåg i Stockholm skedde på midsommardagen den 24 juni 1523 enligt den dåvarande julianska kalendern, som (före 29 februari 1700) var tio dagar efter den nuvarande gregorianska kalendern som dock introducerades först 1582.

[1] Gustav Vasas intåg i Stockholm skedde på midsommardagen den 24 juni 1523 enligt den dåvarande julianska kalendern, som (före 29 februari 1700) var tio dagar efter den nuvarande gregorianska kalendern som dock introducerades först 1582.

[1]