Svavel

Ångtryck
	Svavel
O; ↑; S; ↓; Se	Fosfor ← Svavel → Klor
Generella egenskaper
Relativ atommassa	32,06 (32,059–32,076) u
Utseende	Gul
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t	α: 2,07 g/cm3; β: 1,96 g/cm3; γ: 1,92 g/cm3
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	388,36 K (115,21 °C)
Kokpunkt	717,8 K (444,6 °C)
Kritisk punkt	1 314 K (1 040,85 °C); 20,7 MPa
Molvolym	15,53 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	Mono: 1,7175 kJ/mol
Ångbildningsvärme	Mono: 45 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	736 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	22,75 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	100 pm
Kovalent radie	105 ± 3 pm
van der Waalsradie	180 pm
Elektronaffinitet	200 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 999,6 kJ/mol; Andra: 2 252 kJ/mol; Tredje: 3 357 kJ/mol; Fjärde: 4 556 kJ/mol; (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ne] 3s2 3p4
e− per skal	2, 8, 6
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2
Oxider (basicitet)	SO2, SO3 (starkt sur)
Elektronegativitet	2,58 (Paulingskalan); 2,589 (Allenskalan)
Normalpotential	−0,48 V (S + 2 e− → S2−)
Diverse
Kristallstruktur	Ortorombisk ;
Värmeledningsförmåga	0,205 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	10−15 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	2 x 1024 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Diamagnetisk
Magnetisk susceptibilitet	−1,3 x 10−5
Kompressionsmodul	7,7 GPa
Mohs hårdhet	2
Identifikation
CAS-nummer	7704-34-9
RTECS-nummer	WS4250000
Historia
Namnursprung	Från urgermanska sweblaz', ”svavel”.
Upptäckt	Antikens Kina (före 2000 f.Kr.)
Fastställt som ett; grundämne av	Antoine Lavoisier (1777)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
; Skadlig
H-fraser	H315
P-fraser	P302+352
EU-märkning av farliga ämnen
	EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa:
; Irriterande; (Xi)
R-fraser	R38
S-fraser	S(2), S46
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Svavel (latin: sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S₈ eller i föreningar med andra grundämnen.^[11]^[12]^[13]

^ Här anges det av IUPAC rekommenderade standardvärdet. Se: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). I: Pure and Applied Chemistry 2011, s. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.
^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
^ Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Handbook of Chemistry and Physics. CRC press. 2000. ISBN 0849304814. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112012253/http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf. Läst 20 november 2015 Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ David R. Lide (red.): Properties of the Elements and Inorganic Compounds, sid. 4:142–4:147, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.
^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
^ – Online Etymological Dictionary
^ ”Sulfur History”. Georgiagulfsulfur.com. Arkiverad från originalet den 16 september 2008. https://web.archive.org/web/20080916201636/http://georgiagulfsulfur.com/history.htm. Läst 12 september 2008.
^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8130
^ Nationalencyklopedin, band 17. Bra Böcker. 1989. sid. 457-459. ISBN 91-7024-621-1
^ Svavel i Nationalencyklopedin
^ Svafvel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)

[1] Här anges det av IUPAC rekommenderade standardvärdet. Se: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). I: Pure and Applied Chemistry 2011, s. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.

[IUPAC-2] IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.

[Zhang-3] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. In: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.

[Harry_H._Binder-4] Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.

[magnet-5] Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds, in Handbook of Chemistry and Physics. CRC press. 2000. ISBN 0849304814. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112012253/http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf. Läst 20 november 2015 Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.

[CRC-6] David R. Lide (red.): Properties of the Elements and Inorganic Compounds, sid. 4:142–4:147, i: CRC Handbook of Chemistry and Physics, uppl. 90 (internetversion: 2010), CRC Press / Taylor and Francis. De angivna värdena har här räknats om enligt SI.

[7] Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table

[8] – Online Etymological Dictionary

[9] ”Sulfur History”. Georgiagulfsulfur.com. Arkiverad från originalet den 16 september 2008. https://web.archive.org/web/20080916201636/http://georgiagulfsulfur.com/history.htm. Läst 12 september 2008.

[CLP_8130-10] [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CLP_8130

[NE17-11] Nationalencyklopedin, band 17. Bra Böcker. 1989. sid. 457-459. ISBN 91-7024-621-1

[NE-12] Svavel i Nationalencyklopedin

[NF-13] Svafvel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]