Svenska kyrkan

Svenska kyrkan
Svenska kyrkans flagga.
Svenska kyrkans heraldiska vapen.
Information
Bildad	Sveriges kristnande Uppsala ärkestifts grundande 1164 1536 års brutna relationer med påven i Rom genom Gustav Vasas avskaffande av kanoniska rätten 1593 lagstadgad såsom evangelisk-luthersk statskyrka genom Uppsala möte 1860 officiellt uppkallad Svenska kyrkan genom dissenterlagarna
Grundad	1593 (432 år sedan)
Typ	Evangelisk-luthersk folkkyrka
Juridisk status	Registrerat trossamfund
Säte	Uppsala, Uppland
Betjänad region	Sverige
Medlemmar	5 563 351 (2021)[1]
Officiella språk	Svenska
Ärkebiskop	Martin Modéus
Biskopar	Uppsala stift Karin Johannesson Linköping stift Marika Markovits Skara stift Ulrica Fritzson Strängnäs stift Johan Dalman Västerås stift Mikael Mogren Växjö stift Fredrik Modéus Lunds stift Johan Tyrberg Göteborgs stift Susanne Rappmann Karlstads stift Sören Dalevi Härnösands stift Teresia Derlén Luleå stift Åsa Nyström Visby stift Erik Eckerdal Stockholms stift Andreas Holmberg
Nyckelpersoner	Ärkebiskopen och biskoparna
Huvudorgan	Kyrkomötet
Ansluten till	Lutherdomen Protestantismen Sveriges kristna råd, Borgågemenskapen, Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd, med flera
Personal	Cirka 22 000
Webbplats	Svenska kyrkan
Tidning	Kyrkans Tidning

Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka). Kyrkan har drygt 5,6 miljoner medlemmar (2021)^[1] och är därmed det största trossamfundet i Sverige, samt det största lutherska kyrkosamfundet i Europa. Från Gustav Vasas reformation 1536 var den statskyrka i Sverige. Svenska kyrkan blev ett självständig trossamfund i och med relationsförändringen med staten den 1 januari 2000.

Svenska kyrkan räknar sina historiska rötter till Sveriges kristnande, och var då en del av den Romersk-katolska kyrkan. Genom Reformationen på 1500-talet kom det som tidigare varit Uppsalas kyrkoprovins och som löd under påven att bli en nationell evangelisk-luthersk bekännelsekyrka under kungen. Central för reformationen i Sverige var Uppsala möte år 1593, där den svenska kyrkan anslöt sig till Augsburgska bekännelsen, kungen blev kyrkans beskyddare och katolsk, kalvinism och zwinglism förbjöds.^[2][3]

Den aktuella benämningen Svenska kyrkan blev officiell i och med dissenterlagarna 1860, då behovet av särskiljning uppstod när riksdagen beslutade att tillåta andra kristna kyrkor i Sverige.^[3] Inför separationen av kyrka och stat beslutade riksdagen 1998 om lagen om Svenska kyrkan, där det framgår att Svenska kyrkan är ett trossamfund som ska vara rikstäckande, evangeliskt-luthersk, och en folkkyrka.^[4]

Den 1 januari 2023 var kyrkan indelad i 1 288 församlingar i Sverige och 31 församlingar utomlands.^[5] Kyrkan har sitt säte i Uppsala. Svenska kyrkan är medlem i Lutherska världsförbundet.

Sedan den 4 december 2022 är Martin Modéus Svenska kyrkans ärkebiskop.