Trivialnamn

Ett trivialnamn (eng. trivial names eller common names), ibland vulgärnamn, är inom kemi och biologi, till skillnad från rationella namn, ett icke-systematiskt namn. Det innebär att det inte följer något specifikt regelsystem i en nomenklatur.^[1] Dessa namn brukar uppfattas som det mer vardagliga namnet på exempelvis växt- och djurarter, kemikalier, sjukdomar, eller begrepp inom anatomi.

Inom kemin används, särskilt i den organisk-kemiska litteraturen, rationella namn som beskriver molekylstrukturen hos ett ämne. Det är ett viktigt verktyg för att särskilt i skrift entydigt kunna beskriva kemiska ämnen. Trots det används dock fortfarande trivialnamn i många sammanhang. De härrör från äldre tiders kemister vilka saknade kunskap om ämnens molekylstruktur och i stället ofta gav ämnen namn utifrån till exempel dess egenskaper eller ursprung. Det kan vara namn som äppelsyra (från äpple), träsprit (från träråvara) och morfin (sömngivande).^[1]

Till trivialnamn hör också den grupp av namn som en gång varit handelsnamn men vars betydelse har förändrats till en mer generisk betydelse, så kallad degenererade varumärken.^[2]^[3] Dit hör till exempel aspirin och heroin som båda ursprungligen utgjorde varumärken hos Bayer AG^[4] liksom nylon och teflon – namn på polymerer som ursprungligen registrerats som varumärken av Du Pont respektive The Chemours Company.^[5]

^ [a b] Danielsson, Bengt; Svensson, Uno (1998). Organisk-kemisk nomenklatur. Stockholm: Apotekarsocieten. sid. 1–2. ISBN 91-8627-478-3
^ ”Trademarks”. Patent- och Registreringsverket. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171009092344/https://www.prv.se/en/prv-for-entrepreneurs/glossary/trademarks/. Läst 8 oktober 2017.
^ Eklund, Martin; Engblom, Alexandra (7 juni 2007). ”Degeneration av varumärken – Orsaker, konsekvenser och förebyggande åtgärder” (PDF). Examensarbete i Rättsvetenskap. Karlstads universitet. sid. 34. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:4864/FULLTEXT01.pdf. Läst 27 augusti 2018.
^ Huttner, Erica (29 november 2012). ”Generic Tradenames”. http://www.thelinguafile.com/2012/11/generic-trademarks.html#.Wdp29GwUmCh. Läst 8 oktober 2017.
^ Gratton, Sarah-Jayne; Gratton, Dean A. (2004). Marketing Wireless Products. Elsevier. sid. 72. ISBN 0-7506-5936-X

[Danielsson-1] [a b] Danielsson, Bengt; Svensson, Uno (1998). Organisk-kemisk nomenklatur. Stockholm: Apotekarsocieten. sid. 1–2. ISBN 91-8627-478-3

[2] ”Trademarks”. Patent- och Registreringsverket. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171009092344/https://www.prv.se/en/prv-for-entrepreneurs/glossary/trademarks/. Läst 8 oktober 2017.

[3] Eklund, Martin; Engblom, Alexandra (7 juni 2007). ”Degeneration av varumärken – Orsaker, konsekvenser och förebyggande åtgärder” (PDF). Examensarbete i Rättsvetenskap. Karlstads universitet. sid. 34. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:4864/FULLTEXT01.pdf. Läst 27 augusti 2018.

[4] Huttner, Erica (29 november 2012). ”Generic Tradenames”. http://www.thelinguafile.com/2012/11/generic-trademarks.html#.Wdp29GwUmCh. Läst 8 oktober 2017.

[5] Gratton, Sarah-Jayne; Gratton, Dean A. (2004). Marketing Wireless Products. Elsevier. sid. 72. ISBN 0-7506-5936-X

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]