Hambardzumjan blev 1947 professor vid universitetet i Jerevan. Han utförde ett stort antal teoretiska undersökningar, särskilt rörande unga stjärnor och deras uppkomst. Bland annat visade Hambardzumjan att stjärnor ofta bildas som gles, expanderade grupper, så kallade associationer. Han påpekade tidigt att det i många galaxer måste finnas en enorm energiproduktion. Dessa aktiva galaxkärnor blev senare ett mycket aktuellt forskningsområde.
^ [abcdefgh] Viktor Hambardzumjan & Konstantin Khudaverdyan (red.), Den armeniska sovjetiska encyklopedin, Armjanskaja entsiklopedija, 1974 och 1987.[källa från Wikidata]
^ [abcdefgh] Հայկական համառոտ հանրագիտարան, Armjanskaja entsiklopedija, 1990, 1996, 1999 och 2003.[källa från Wikidata]
^A life in astrophycis. Selected papers of Viktor A. Ambartsumian, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 328-330, 10.1007/BF02894658, läs online.[källa från Wikidata]
^On the 90th birthday of Academician V. A. Ambartsumian, founder of the journal Astrophysics, at Symposium No. 194 of the International Astronomical Union, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 325-327, 10.1007/BF02894657, läs online.[källa från Wikidata]
^Some optimal and inverse problems for orthotropic noncircular cylindrical shells, vol. 42, 2, Journal of Optimization Theory and Applications, februari 1984, s. 229-246, 10.1007/BF00934298, läs online.[källa från Wikidata]