Vilhelm Rufus | |
---|---|
![]() | |
Bild av Vilhelm Rufus från Stowemanuskripten | |
Regeringstid | 9 september 1087–2 augusti 1100 |
Kröning | 26 september 1087 i Westminster Abbey |
Företrädare | Vilhelm Erövraren |
Efterträdare | Henrik Beauclerc |
Gemål | Ogift |
Barn | Barnlös |
Ätt | Normandiska ätten |
Far | Vilhelm Erövraren |
Mor | Matilda av Flandern |
Född | Omkring 1056 eller 1060 Normandie |
Död | 2 augusti 1100 Dödad i New Forest |
Begravd | Winchester |
Vilhelm II, Vilhelm Rufus ("Vilhelm den röde", ett tillnamn han kan ha fått från sitt utseende eller från sin blodiga regim), eng. William II, William Rufus, fr. Guillaume Le Roux, född ca 1056, död 2 augusti 1100, var kung av England från 1087. Han var Vilhelm Erövraren och Matilda av Flanderns näst äldste son och bror till hertig Robert II av Normandie och Henrik I av England.
Även om Vilhelm var en skicklig soldat var han en grym härskare och ogillades av dem han styrde över. Enligt Anglosaxiska krönikan, var han hatad av nästan alla i sitt folk. Det är dock inte förvånande att den tidens historieskrivare hade en negativ bild att förmedla av honom, då många av de skrivkunniga på denna tid var kyrkans män, mot vilka Rufus stred hårt och länge. Vilhelm själv tycks ha varit en prålig person och hans regeringstid präglades av hans stridslystna temperament. Han varken gifte sig eller hade några utomäktenskapliga barn, och det har antagits att han var homosexuell.