Yama, sanskrit (यम) för "död", är i yogisk filosofi en regel för hur man ska uppföra sig i världen för att på ett barmhärtigt sätt bringa död åt ens ego, ens "lägre jag". Olika yama behandlar hur människan bör interagera med den yttre världen, medan niyama handlar om hur man bör arbeta med sin egen inre värld.
Tio yama benämns som "begränsningar" i ett flertal skrifter, såsom upanishaderna Shandilya och Varaha, Hatha Yoga Pradipika av Gorakshanatha[1] och Tirumantiram av Tirumular. Patanjali nämner endast fem yama i sin Yoga sutra.[2][3]
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet svatmaram