iPteranodon
Timäd fösilik: Mid-Late Cretaceous
| ||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
![]() Elaf Pteranodon sternbergi.
| ||||||||||||||||
Dadiläd nolavik | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
Species
| ||||||||||||||||
|
Elaf Pteranodon (se Vöna-Grikänapük: πτερ- „flitäm“ ed αν-οδων „nen tuts“), labü flitämatenot metas za 9, äbinon balaf pterosauras gretikün. Älifon finü Kretat (Coniacian-Campanian, bü yels 89,3-70,6-balions) in Nolüda-Merop (Kansas, Alabama, Nebraska, Wyoming e South Dakota).
Distü pterosaurs büik, soäs elafs Rhamphorhynchus e Pterodactylus, el Pteranodon älabon honedi nentutik sümik ad ut bödas nutimik.
Fösils ela Pteranodon petuvons in kretajeds Kretatik in tat Lamerikänik: Kansas. Kretajeds at päfomons su lestab utosa, kelos ettimo äbinon mel su topäd kontinäna Nolüda-Meropik. Kran balid ela Pteranodon pätuvon tü 1876 mayul 2, in Somkey Hill River, in komot: Wallace tata: Kansas, fa hiel S. W. Williston: fösilikonletan, kel ävobom pro fösilavan: Othniel Marsh. Fomam di Niobrara binon ba fomam usik famikün; vü fösils votik su fomam at petuvöls dabinons melatortugs, elaf Mosasaurus e böds primöfik.[1]
El Pteranodon äbinon räptul, ab no dinosaur. Ma miedet lifavik, dinosaurs äbinons räptuls diapsidik labü stan löik, kels äfomons grupis tel: Ornithischia e Saurischia. Do pterosaurs grupa: Pterodactyloidea (äs el Pteranodon) älabons stani lafo löiki, stan onsik ävolfon nesekidiko de stan löik dinosauras. Zuo ädefon pö pterosaurs votikams hipaboma, kels ämögükons stani dinosaurik patedik. Mögos ye, das dinosaurs e pterosaurs äbinons röletafs nilöfik: fösilavans mödikün pladons onis kobio ini grup: Ornithodira (= „bödasärvigs“).