Versalisering

Den här artikeln eller avsnittet anses behöva ett mer tidlöst perspektiv. (2020-02) Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Versalisering
Versalt och gement a i två olika typsnitt. Betydelse – användning av versaler i gemen text Bakgrund – medeltiden, bl.a. i tyskan Användning – olika regler i engelska, svenska och danska

Med versalisering avses bruket av versaler (stora bokstäver) i text som i övrigt skrivs med gemener (små bokstäver). Regler och konventioner skiljer sig åt mellan olika språk och har förändrats över tid. På tyska skrivs till exempel alla substantiv med inledande versal, medan man i svenskan främst versaliserar egennamn.

Organisationsnamn och varumärken är ofta registrerade med avvikande versalisering, exempelvis enbart med versaler eller kamelnotation ("KamelNotation"), i marknadsföringssyfte. I vissa språk, exempelvis svenskan, är det vanligt i icke marknadsförande texter att media och andra publicister normaliserar skrivsättet så att det följer språkliga normer. Syftet är att öka läsbarheten och vara neutral genom att undvika att vissa namn lyfts fram.