Goterna (uttal: gω´t eller gå´t,[1] gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, klassisk grekiska: Γότθοι, gótthoi) är en av de mest kända och omtvistade germanstammarna under folkvandringstiden. Första gången de omtalas, av Tacitus i hans bok Germania år 98 e.Kr., är de bosatta i trakten av floden Wisłas mynning i nuvarande Polen. Jordanes hävdade att goterna hade sitt ursprung från en ö Scandza, som identifieras med Skandinaviska halvön. Gotiskan är det äldsta välbelagda germanska språket.