Back Klitoris AF Klitoris ALS Clitoris AN بظر Arabic Clítoris AST Klitor AZ Itil BCL Клітар BE Ласкацень BE-X-OLD Клитор Bulgarian
| Klitoris (kittlare eller klitta) | |
 Klitoris inre anatomi, med klitorisollon, endera klitoriskänkel samt urinrörsöppning och slidöppning. Ibland räknas även svällkropparna runt slidan till organet, under namnet klitorisklyftor. | |
 Vulvan, med den utåt synliga delen av klitoris (1: klitorishuva; 2: klitorisollon). | |
| Detaljer | |
|---|---|
| Latin | clitoris |
| Grekiska | kleitoris |
| Del av | vulva (kvinnans könsorgan) |
| System | könsorgan |
| Område | underliv |
| Delar | klitorisollon, klitorishuva, 2 klitorisklyftor, 2 klitorisskänklar |
| klitorisens dorsalartär | |
Dränerar till | klitorens ytliga dorsala vener, klitorisens djupare dorsala ven |
| pudendalnerven | |
| Funktion | sexuell njutning |
| Länkar | |
| TA | A09.2.02.001 |
| FMA | 9909 |
Klitoris,[a] vardagligt även kittlare eller klitta, (efter latinska clitoris, från grekiska kleitoris, eg. "liten kulle"[1]) är en starkt sexuellt retbar del av könsorganen hos en kvinna eller annan däggdjurshona. Den synliga delen ligger strax ovanför urinrörets mynning. Klitorisen innehåller svällkroppar och kan därigenom förstoras vid sexuell retning. Klitorisen och mannens ollon är funktionsmässigt varandras direkta motsvarigheter. Däremot leds urinröret hos människan inte genom klitorisen (något den däremot gör genom mannens ollon och genom den fläckiga hyenans klitoris). Klitorisen är också ovanligt stor hos både lemurer och spindelapor.[2]
Klitorisen är kvinnans känsligaste erogena zon och hennes främsta skapare av sexuell njutning. Hos däggdjur utvecklas klitorisen ur embryots genitala tuberkel,[3] en utväxt som är gemensam för flick- och pojkembryon. Utvecklingen till klitoris eller penis styrs av mängden androgener hos fostret, och dess storlek och känslighet kan variera. Toppen på klitorisen – klitorisollonet – är ofta av en ärtas storlek och har cirka 8 000 nervändar. Klitorisen, som till största delen är placerad inuti kroppen, är sammanlagt knappt 10 cm lång och uppdelad i två grenar.
Kunskapen om klitorisens karaktär och betydelse var länge dåligt känd, och forskning omkring klitorisen har i många kulturer hämmats av tabun kring (kvinnlig) sexualitet. I vissa kulturer har kvinnlig sexuell njutning setts som ett hot mot den bestående ordningen, och kvinnlig könsstympning – av klitorisen och ofta även andra könsdelar – har där varit ett vanligt ingrepp för att lättare kunna kontrollera kvinnans sexualitet. Sedan 1960-talets sexuella revolution har värdet av den kvinnliga sexualiteten dock uppgraderats i många länder, och klitorisens roll för kvinnans orgasm och kvinnlig onani har blivit bättre känd.
Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades
- ^ Bergman, Bo (2012-11-29). Ordens ursprung: Etymologisk ordbok över 2000 ord och uttryck. Bonnier Fakta. ISBN 9789174243574. https://books.google.de/books?id=x3VhAgAAQBAJ&pg=PT238&lpg=PT238&dq=klitoris+kittlare&source=bl&ots=7OYerzN1BC&sig=CF2S7F-eP1wonD2g9Wx7K91KtW8&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjE9NSo3e7XAhXQ5qQKHS2WA8Y4ChDoAQgpMAE#v=onepage&q=klitoris%20kittlare&f=false. Läst 3 december 2017
- ^ Roughgarden, Joan (2004). Evolution's rainbow : diversity, gender, and sexuality in nature and people. Berkeley : University of California Press. sid. 37. ISBN 978-0-520-24073-5. http://archive.org/details/evolutionsrainbo00roug. Läst 24 juli 2021
- ^ "Vård och behandling vid tillstånd som påverkar könsutvecklingen (”DSD”)". socialstyrelsen.se, 2020. Sid 99. Läst 23 juli 2021.