Koffein

För kortfilmen med samma namn, se Koffein (film).
Koffein
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn1,3,7-Trimetylxantin
Övriga namnTein, metylteobromin, guaranin
Kemisk formelC8H10N4O2
Molmassa194,19 g/mol
UtseendeLuktlöst vitt pulver
CAS-nummer58-08-2
SMILESC[n]1cnc2N(C)C(=O)N(C)C(=O)c12
Egenskaper
Densitet1,2 g/cm³
Löslighet (vatten)670 g/l (100 °C)
Smältpunkt237 °C
Kokpunkt178 °C (sublimering)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

1
2
0
 
LD50192 mg/kg (oralt)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Koffein, även känt som guaranin då det återfinns i guarana, matein då det återfinns i mate, och tein då det återfinns i te, är en besk vit kristallin xantinalkaloid och en psykoaktivt centralstimulerande drog. Den fungerar som ett milt vätskedrivande medel hos individer som inte tagit koffein tidigare, men denna effekt kan försvinna vid regelbundet bruk. Koffein upptäcktes av den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge 1819 och isolerades första gången av honom året efter. Han myntade begreppet ”kaffein”, en kemisk förening i kaffe som i Sverige fick namnet koffein.

Koffein återfinns i olika mängder i bönor, blad och frukter hos över 60 olika växter. Det fungerar i växter som ett naturligt bekämpningsmedel som förlamar och dödar vissa insekter när de äter av växterna, alternativt gör större bladätare som däggdjur ”oroliga”, så att de inte stannar och äter någon längre tid på samma plats. Ämnet nyttjas av människor, som utvinner det ur kaffeplantans bönor, tebuskens blad, från kolanöten eller från kakao. Andra koffeinkällor är bland annat yerba mate, guaranabär, och växten Ilex vomitoria. Ämnet nyttjas antingen naturligt i exempelvis kaffe och choklad eller som tillsats i exempelvis energidrycker. När ämnet förekommer i dessa produkter används ofta andra namn (såsom tein etc.), men det är samma kemiska förening – koffein – som förekommer i samtliga dessa.

Hos människor är koffein en stimulant av det centrala nervsystemet och har förmågan att tillfälligt motverka trötthet. Känslan av att det är lättare att fokusera kan också upplevas. Om stora mängder intas kan ämnet ge hjärtklappning, illamående, sömnproblem och muskeldarrningar. Människor är olika känsliga för koffein. Vissa känner effekt av små doser medan andra kan bruka stora mängder utan större problem. En del upplever att ämnet ger ångest.

Bruk av drycker innehållande koffein, som exempelvis kaffe, te, vissa läsksorter och energidrycker, är spritt i alla åldrar över hela världen. Koffein är världens mest konsumerade psykoaktivt verkande drog. Årligen konsumeras globalt 120 000 ton koffein.[1] Koffein är lagligt och oreglerat i så gott som alla jurisdiktioner. I Nordamerika konsumeras koffein dagligen av 90 procent av den vuxna befolkningen.[2] Koffein betraktas av de flesta människor som relativt harmlöst. En studie gjord år 2008 visade att ett regelbundet intag av koffein kan skapa humörsvängningar och under graviditet öka risken för missfall, men en annan studie gjord under samma år hittade inga korrelationer med koffeinintag och ökade missfall.[3] Koffein har viss antibakteriell effekt.[4]

  1. ^ ”What's your poison: caffeine”. Australian Broadcasting Corporation. 1997. Arkiverad från originalet den 26 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090726194701/http://www.abc.net.au/quantum/poison/caffeine/caffeine.htm. Läst 3 augusti 2009. 
  2. ^ Lovett, Richard (24 september 2005). ”Coffee: The demon drink?” (fee required). New Scientist (2518). Arkiverad från originalet den 11 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081011095505/http://www.newscientist.com/article.ns?id=mg18725181.700. Läst 19 november 2007. 
  3. ^ Rubin, Rita (20 januari 2008). ”New studies, different outcomes on caffeine, pregnancy” (på engelska). USA TODAY. http://www.usatoday.com/news/health/2008-01-20-caffeine_N.htm. Läst 20 februari 2008. 
  4. ^ Almira Ramanavičienė (2003). ”Anti-bacterial Effect of Caffeine on Escherichia coli and Pseudomonas fluorescens”. Acta medica Lituanica (4): sid. 185-188. ISSN 1392-0138. Arkiverad från originalet den 9 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160509085729/http://www.lmaleidykla.lt/publ/1392-0138/2003/4/A-185.pdf. Läst 13 april 2016.  Arkiverad 9 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Koffein

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne