Libertarianism

Libertarianism är en politisk ideologi som förespråkar frihet från tvång och strävar efter att minimera staten och dess inflytande över människors liv. Libertarianer vill tillåta maximal självständighet och valfrihet, med betoning på politisk frihet, frivilliga sammanslutningar samt det individuella omdömet.

Vanliga ståndpunkter inom libertarianism är förespråkandet av en begränsad stat, privat äganderätt och en minimalt reglerad laissez faire-kapitalism.^[1][2] Libertarianer fokuserar ofta, men inte uteslutande, på de moraliska och etiska aspekterna kring demokrati, staten och samhället. Libertarianismen tar avstånd från fenomen som rasism, imperialism och nutidens form av demokrati, där en majoritet av befolkningen får makt över minoriteten. Libertarianer anser ofta att människor tenderar att agera i goda syften av naturen, samt förblir kapabla att hjälpa dem i nöd utan tvång i form av skatt. De förespråkar därför i olika mån att statliga funktioner tas bort eller ersätts av icke-statliga initiativ, från t.ex. privatpersoner, företag och ideella föreningar. Längst i de här tankarna, bland libertarianer, går de så kallade anarkokapitalisterna – som förespråkar fullständigt fri kapitalism och helt vill avskaffa staten.

Det finns även en frihetlig socialistisk inriktning, som på engelska kallas "libertarian socialism" – trots att den skiljer sig ganska starkt från den övriga libertarianismen framför allt i sin syn på äganderätt.